en oändlig sagodröm

Din sol har landat i mitt knä och gått sönder
Våra rader trillar ur och ligger kvar
Jag tror vi ljög, fast vi sa att det var sant
Vi var aldrig kära i varann, det bara kändes likadant


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0